Vad ska man tänka på vid en bouppteckning?
Det är sällan man står inför en bouppteckning. De allra flesta kommer bara att behöva göra detta ett fåtal gånger i sitt liv. Därför är det kanske inte helt självklart vad det innebär eller hur man ska gå tillväga. En bouppteckning ska alltid göras när någon avlider. Det är väldigt viktigt att den blir korrekt gjord och att den skickas till Skatteverket inom utsatt tid. Du som privatperson får göra bouppteckningen själv, men många tycker det är smidigt att ta hjälp av en jurist. Det är nämligen många detaljer som ska tänkas på, speciellt om det är många inblandade.
Vad ska en bouppteckning innehålla?
Det är en hel del dokument som måste finnas med i en bouppteckning. Vilka dokument det är beror också på om det finns en efterlevande partner. En bouppteckning ska bland annat innehålla en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder. När du ska skicka in bouppteckningen till Skatteverket behöver du ha med följande handlingar:
- Du ska skicka in bouppteckningen i sitt original
- Det ska bifogas en vidimerad, det vill säga bevittnad, kopia av bouppteckningen
- Även dokument såsom testamente eller arvsavstående och bouppteckningsförrättningen.
Skulle det finnas någon fullmakt för själva bouppteckningen ska också fullmakten bifogas. Det är viktigt att Skatteverket får in alla dokument senast fyra månader efter dödsfallet.
Vad händer om det blir fel vid bouppteckning?
När det kommer till att lämna in bouppteckning till Skatteverket inom fyra månader så kan man få vite om man inte har all information redo i tid. Skatteverket beviljar alltså anstånd om man ansöker om det i tid. En ansökan om anstånd ska inkomma Skatteverket senast tre månader efter dödsfallet. Skulle det saknas dokument går det att komplettera och Skatteverket kommer också informera om det behövs kompletteras. Det är viktigt att tänka på att regler och vilket underlag som ska bifogas kan ändras.